cabrinha

Det är otroligt hur folk man knappt känner, eller inte har träffat på länge kan förändra en dag från värdelös till ganska bra!

Det hela började igår, när vi värmde upp på gympan. Tränarna var lite halvt sena, så vi började köra själva och leka runt lite, grymt kul! Sen körde vi ett bordpass, och där började ryggen kännas igen. På framåtpasset gick det åt helvete om man ska vara tydlig, mjuka tumblinget och ett ovant pass är ingen höjdare för min kropp just nu.

Ändå kan jag säga att mina tjejer är grymma och betyder otroligt mycket!

I skolan var jag nog mest tjurig då Norge inte blir av och jag blir ganska lättpåverkad av vädret (grått ute).

När jag kom hem, så satte jag på facebook och pratade med min ledare från kiten, och det är sjukt hur fort jag började flina där framför datorskärmen.

Sen på träningen träffade jag Calle, en tränare som jag inte sett på länge och prata en stund, och jag blev ju pigg och glad direkt!

Ibland är det så kul att se hur personer man knappt känner påverkar en.

Det kan vara därför jag saknar kitemänniskorna så mycket, de påverkade mig mycket på ett positivt sätt. Alla var avslappnade, det var ju sommarlov... Jag saknar det.